Ja för fan, jag lever och så gör även pensionärerna jag träffat idag."Du snakker ische braa norsk!" Nä, okej. Jag ska tänka på det tills nästa gång, tanten. Hjemmetjenstene i Tverlandet har en blandad kompott människor att bjuda på. Chefen radar upp vilka brukare du skall ha för dagen, samt vad som ska göras med dem. sen ska du sätta dig i en bil och HITTA till alla dessa människor som du blivit tilldelad. DÖDEN. Jag går liksom VILSE i RYD. "Ja, det kan vare lurt å skrive ut et kart", haha, ja för fan, tack för tipset!

Sen till det här med medicjinhanteringen. VAD är GREJEN med alla dessa KORGAR, DOSETTER OCH(!) BURKAR?? Det är alltså inte mindre än TRE steg från det att jag tar tabletten från den första korgen tills dess att rätt panschis FÖRHOPPNINGSVIS har rätt medikament. Jag har idag fått "uppelärning" på hela medicinhanteringen, vilket innebär att jag fick titta på i morse när den hastigaste (alltså, när hon pratar, jag DÖR återigen) personen plockade med pillren. Nu är jag FULLÄRD! Sen visades hur man la om och gjorde rent ett drän (för övrigt gjordes såret rent med Nacl. Vad hände med KLORHEXIDINSPRITEN??? VAD??)

Och, Norge, återigen, vad är grejen med MACKORNA? Idag har jag annars lärt mig två saker om grannlandet:
1. Potatissallad är billigt
2. "Ja du er svenske ja, ser det på huden din, vil du aldri være så brun her" (...)

Nu hopes jag anebrit kommer hjem til bojligen sin snart, har nämligen ett spörsmål till henne angående min planerade tripp till byen i morrn. Eh.

Roger över roger ut